Återbesök i Kenya

Hur summerar man två veckor i Kenya? Intensivt!

 

För två veckor och en dag sedan åkte jag till Kenya, främst för att följa upp verksamheten i Kibera. Men den här gången hade jag även med mig fem grabbar som jag arrangerade en Kenyaresa för.

 

Första helgen tog jag med mig gänget ut till bushen sydost om Nairobi hos ett massaj-par jag känner och som har ett fantastiskt ställe där. Frun i familjen driver ett projekt där de bland annat motverkar kvinnlig könsstympning och mannen är motsvarande kommunalråd i området. Tillsammans har de startat sex kyrkor i samma område. På söndagen var vi på äkta Massaj-gudstjänst där jag predikade. Det blev en tidig morgon för mig men att se solen gå upp ute i den afrikanska naturen är en ganska trevlig omgivning för bön och andakt. 

 

Måndag: Tidig uppstigning igen då jag skickade iväg gänget på safari. De åkte mot Massai mara och jag stannade kvar i Nairobi för att jobba.

 

I januari i år öppnade vi en förskola i lokalerna som vi byggde i Kibera. Måndag förmiddag var det äntligen dags att få se skolverksamheten och få träffa personalen. Det var fantastiskt roligt! När vi började i januari hade vi 20 elever. Vid terminsslutet i månadsskiftet juli-augusti var det 40 barn inskrivna. Vårt första delmål är att ha 50 barn men långsiktigt har vi målet att ha 100 barn. För att klara det behöver vi bygga ut.

 

I dagsläget har vi barngruppen i ett enda stort rum eftersom samma rum används som kyrksal på söndagarna. För att kunna dela barnen i grupper och ha samlingar med varje grupp för sig så behöver vi bygga en vikvägg. Vi har anlitat en snickare för jobbet. Förutom det stora rummet har vi två små rum. Det ena rymmer ett väldigt enkelt kök. Hittills har all mat där lagats på en enkel kolgrill och kokerskan har inte ens ett bord att arbeta på. Men med hjälp av några specifika donationer så ska vi köpa ett bord och en enkel gasspis. Ett annat litet rum innehåller ett kontor som används både av förskolan och kyrkan. Där skulle vi behöva ett enkelt skrivbord, en dator och en skrivare/kopiator. Idag försvaras all information om barnen i pappersformat. Vi skulle, av säkerhets skäl behöva ha informationen i digitalt format också. Att köpa kopior kopia för kopia på ett kopieringsställe blir i längden dyrt så en kopiator vore också väldigt bra.

 

Allt som allt så känns det väldigt kul att se hur den vision vi lanserade 2012 nu börjar bli verklighet! I dagsläget så skickar vi c:a 24 000 kr per år i stöd till skolan. Ett stöd som i dagsläget är helt nödvändigt! Trots detta stöd så har vi tyvärr inte råd att betala lön till lärarna under loven vilket känns väldigt olustigt. Men eftersom vi i dagsläget inte når riktigt ända fram i insamlingarna så finns det ingen möjlighet för oss att öka stödet. Därför vill jag vädja om fler gåvor! 
 
 
 
Så här ser vi förskola ut!
 
 
Från andra hållet
 
 
Undervisning pågår med en del av barnen
 
 
De barn som var på plats den måndagen tillsammans med förskolans personal. Längst bak till höger står vår huvudlärare och längst bak till vänster hennes medarbetare. Kvinnan näst längst till vänster är kock och mannen jobbar som vakt men hjälper också till mycket i barngruppen. Främst med att leka med de yngsta barnen.
 
 
Köket ...
 

Tisdag: Vi hade styrelsemöte i projektets sk ”Steering comittee”. Det blev en heldag! Vi gick grundligt igenom både kvinnoprojektet och skolavgiftsstödet som vi ger till föräldralösa barn. Under 2012 så hjälpte vi kvinnogrupperna att registrera sig som egna organisationer för att de skulle kunna stå på egna ben. Därför är det nu upp till varje grupp om de vill fortsätta i vårt nätverk eller köra helt själva. Det är fyra av åtta grupper som vi fortfarande har löpande kontakt med. Av dessa går två grupper riktigt bra och två har det lite svårare.  

 

När det gäller stödet till föräldralösa barn, där vi hjälper till med skolavgifter, så gick vi noggrant igenom allt barn för barn. För varje barn har vi en mapp som skall innehålla barnets bakgrundsinformation, den aktuella skolans ”Fee structure” (avgiftsplan), kvitton för varje termin (tre per år) på skolans kvittopapper och med skolans stämpel, samt en kopia av barnets resultatrapporter för varje termin. Detta för att försäkra oss om att ingen lurar oss.

 

Onsdag: Hela dagen gick till förberedelser inför kommande söndags predikan i Kibera samt uppföljning av gårdagens styrelsemöte.

 

Torsdag: Jag åkte till Naivasha tillsammans med Nemwel som är pastor i kyrkan och vår huvudledare i projektet för att möta upp gruppen från Sverige som varit i Massai mara och sedan Nakuru. Med oss hade vi campingutrustning och vi campade med dem i en nationalpark som heter ”Hells gate”. Det var en fantastisk upplevelse att fricampa i den kenyanska naturen. Vi satt runt lägerelden på kvällen och lyssnade till ljuden från djuren omkring oss, bland annat hörde vi mycket hyenor. Dagen efter fick gruppen ta en båttur bland flodhästarna på Lake Naivasha och sedan blev det en promenad bland djuren på ”Cresent Island” för att slutligen återvända till Nairobi på seneftermiddagen. Det var väldigt kul att få möjligheten att ta med Nemwel på detta. Han berättade att han aldrig tidigare besökt någon nationalpark eller sett alla dessa djur i det vilda. 

 

 

 Här campar vi.
 
 
Nemwel  förgrunden. Gänget från Sverige bakom. Bilen på bilden hyrde jag från Pingstsamfundet och körde under veckorna i Kenya.
 
 
Utsikt från campingplatsen
 
 
Vår Guide Salaash framför sin bil.
 
 

Lördag: Dagen tillbringade vi i Kibera. Gruppen fick en tre timmars rundvandring med besök i fem olika hem. Samtidigt så mötte jag styrelsen för förskolan. Vi gick igenom verksamheten och ekonomin grundligt och talade en hel del om hur vi kan utveckla skolan framåt. Något som jag får återkomma till.

 

Söndag: En riktigt tidig morgon igen då jag först skickade i väg gruppen från Sverige på ett nytt Safari som denna gång gick till Samburu. När de väl var iväg så var det dags för mig att ladda för predikan i Kibera. Det var riktigt roligt att få möta församlingen där igen och se hur den utvecklas. Det är framför allt två saker som gläder mig mycket. Det ena är att antalet män har ökat. För ett par år sedan var det mycket en kvinnokyrka. Nu är det mer jämt fördelat vilket är positivt i den miljön. Det andra som gladde mig är att även stam-mixen blivit bättre. Det har varit, och är fortfarande, en stark dominans av Kisi-stammen i församlingen. Detta är inte bra eftersom området vi verkar i har en större bredd. Men det håller långsamt på att förbättras.

 

Efter gudstjänsten bjöd jag församlingens styrelse på lunch. Vi hade ett mycket bra samtal om de utmaningar som församlingen står inför men framförallt om hur församlingen skall utvecklas framåt.

 

Måndag: Jag började med ett långt möte med en äldre pastor som driver en annan kyrkan i Kibera. Därefter besökte vi förskolan igen och överlämnade leksaker som jag haft med mig från givare i Sverige. Något som de också hade ett skriande behov av. De hade inga leksaker alls då detta är dyrt i Kenya. Ni kan ju föreställa er hur det är att driva en förskola helt utan leksaker. Efter detta så mötte jag representanter för tre av kvinnogrupperna. Vi hade ett mycket bra samtal om hur vi ska gå vidare framåt i den delen av verksamheten. 

 

 

 Överlämnande av leksaker.
 
 

Tisdag: Nu var det dags att samla ihop trådarna. Jag återlämnade bl.a. bilen som jag fått hyra av pingstsamfundet. På eftermiddagen kom gruppen som varit i Samburu tillbaka och som avslutning på resan gick vi på Carnivore. En klassisk köttrestaurang i Nairobi där man kan äta allt möjligt spännande.

 

Onsdag: Dags att resa hem. Tidig morgon blev det. Taxin kom kl 4:40 (3:40 svensk tid) och hämtade upp oss. 20:30 var jag hemma.

 

När jag summerar dessa veckor så känner jag stor glädje och tacksamhet. Det känns som att vi rör oss framåt i de olika projekt vi har. Samtidigt ser jag att behoven är stora och vi skulle behöva öka insamlingarna här hemma i Sverige avsevärt. Tyvärr lyckas vi inte riktigt nå upp till de insamlingsmål vi satt upp. Dessa mål är ett första krav för att vi ska kunna driva verksamheten vidare. Alternativet är att göra stora besparingar, som i sin tur kommer att drabba barnen i Kibera. Samtidigt så har vi många spännande idéer om hur vi skulle kunna lägga till fler projekt som skulle kunna hjälpa ännu mer men för det behöver vi ännu mer pengar. Därför vill jag avsluta med en vädjan om fortsatt och ökat stöd.

 

Skulle du till exempel vilja köpa julklappar genom att ge ett stöd till våra projekt så ordnar vi gärna med gåvobevis. Skriv i så fall en kommentar om att du önskar kontakt och lämna din mailadress så hör vi av oss till dig.

 


Kommentarer
Postat av: Anna

Vad roligt att läsa, Josef! Fantastiskt arbete ni gör :)

2014-09-19 @ 19:37:21

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0