mwanangu

Det är alltid lika overkligt att kliva ur ett plan i Nairobi. Nu kom vi från kusten, sist kom vi från Kisumu. Båda varma fuktiga platser och i Nairobi kliver man ut i sval, torr luft. Det tycker förstås inte ni som rest från Europa men kontrasten från nästan 3 timmars transfer i taxi utan AC och Nairobiluft är milt sagt markant. 

 

Vi är i alla fall tillbaka för att packa ihop oss. Allt som ska göras börjar falla över oss och det är bara att bena ut en sak i taget. Josef ska till kyrkan i Kibera imorgon för att se hur det går med golvet och jag ska köpa tyg. Barnen, ja de har nog inget annat att göra än att hänga med under de kommande tio dagarna.

 

Vi har haft en underbar semester. Helt på barnens villkor... nästan i alla fall. Om de fått bestämma hade vi struntat i att äta och bara badat. Men de har fått bada hela dagarna om man räknar bort mat och vila. Underbart! Det var länge sen jag själv var i vattnet så länge i sträck men med 30 gradigt vatten så är det helt ok. Ida har ätit panerad fisk två gånger om dagen med undantag av en lammkotlettkväll. Hon som vi fått truga i fisk deklarerar det nu som sin favoritmat. Kan man ta med fisken och kocken hem?

 

Nu ska vi intensivumgås med alla goa här, som vi får vänta så länge på sen. Det fantastiska med att bo såhär är att man lämnar vänner när man åker hem. Men som Salaash säger, en vän är någon som inte glömmer bort dig. 

 

Nu sova, imorgon shoppa och packa :-)

Anna