Lungna gatan
Ida har börjat säga hej. Först lät det bara som nåt ljud hon gjorde men nu är det ett tydligt he(j). En favorit är att hon går mot dörren vinkar och säger hej. Undrar vart hon är påväg då?
Idag kom det ett nytt ord som ni gärna får hjälpa oss att tolka. Det låter ungefär som om en japan skulle säga tomte. Det skulle kunna ha med kom att göra men då förstår vi inte avslutningen på ordet. Hon började i morse och hon har sagt det hela dan.
Tänkte på en sak idag när vi öppnade bamsekalendern (bilden är inte helt olik Svenska skolans lekplats om man tar bort snön förstås) vi tog det lungt och tittade på ekorren, sorken och minihopp som vi redan öppnat så öppnade vi luckan låååååångsamt och flera gånger. Jätteroligt! Undrar när man slutar uppskatta att njuta av stunden, när allt skulle börja gå fort jämt? Jag tänker i alla fall gå tillbaka i utvecklingen och njuta av stunderna med Ida och Josef.
/ Anna
Mysigt Anna. Passa på att njuta, den tid som är NU kommer aldrig igen. Jag blir så lycklig av att läsa det du skriver
Kram Mamma
Det är underbart härligt att läsa eran blogg, det blir lixom så att ni är nära fastän ni är så långt bort...
Njuuut av er lugna adventstid o lycka till med allt bakande o pysslande! I helgen får vi far- o morföräldrar på besök o då blir det nog både lussebulls- o pepparkaksbak. Fast våra peppisar kommer nog inte bli sådär böjda... :-)
Igår hade vi -8 grader på morgonen o en strålande kall vinterdag. Imorse var det inte lika kallt men fortfarande alldeles vitt av frost, jättevackert! Melker tycker dock att det ska komma riktig snö nu o det kan jag faktiskt hålla med om!
Vi hörs väl på Skypen snart igen?! Det var så trevligt att se era nunor även om den lilla inte satt still... :-)
stora kramar Hanna å resten
Det är nog ordet "tomte" hon säger, hon längtar väl till julafton, är det så konstigt eller?
Då kan ni få hjälpa oss med översättning. Nisse säger "Hu ha de" väldigt ofta, speciellt när han badade här om dagen. Det kändes verkligen som att han menade något, men jag fattade ju inte, trög som jag är. Vi funderar på om det kan vara "vad är det?" som vi säger ganska ofta i hopp om att han ska säga vad det är vi pekar på.
kram kram
