Med telefonen i fickan
Nu börjar en tid då telefonen alltid är med och det är kris om den inte är laddad. Frågan är om vi ska sluta ringa varandra :-) hjärtat hoppar så högt varje gång det ringer. Men det är ett alldeles underbart samtal vi väntar på!
Idag har vi tagit kort som ska framkallas imorgon och lämnas till Little Angles (vår adoptionsorganisation). Bilderna kommer vår lillebroster att få innan vi får komma dit för att se hur vi ser ut. För en lille/lilla- blir det, Ida kommer att bli storasyster. Åtminstone om alla följer regler som de ska.
Om nån vill skojja med oss är det bara att ringa de närmsta dagarna/veckorna :-)
Anna
Godkända
Jag gick lite slentrianmässigt in på mailen. Jag har gått in massor av gånger idag under kontorstid för att se om det fanns några besked men icke. Nu klockan tio hade jag inga besked i tankarna men då fanns mailet där.
Vi är godkända i NAC, National Adoption Committe. Nu är det bara barnbesked kvar sen är vi fyra i familjen. Vi är så lyckliga och lill*n sparkar som galen i hjärtat.
Nu ska vi fira på Norska, smoked beaf och äggsallad. Om det är norskt vet jag inte men vi har fått lära oss av goa norrmän som vi längtar lite efter faktiskt.
Kram på er allihopa
Anna
Idas rum
Här kommer en liten bild på Idas rum eller vardagsrummet som vi andra säger. Jag sitter i soffan och tar bilden. Det är lite härligt att hon intar hela rummet som om det är självklart att det är hennes :-)
Idag har vi varit på gudstjänst i Nairobi Chapel. Härligt att vi har en så fantastisk kyrka att gå till. Efteråt landade vi på Svenska skolan där Ida tog ett dopp i poolen och röjde med sina kompisar.
Dagen avslutades med etiopiskt på Habesha. Ett efterlängtat besök och det var så gott som vi minns.
Hej hej
Anna
Ibland sparkar det hårt
Denna väntan... Jag vet att den är glömd så snart vi har varandra men just nu vill jag inte vänta mer. Inte för att vi har väntat så värst länge, det är bara ett och ett halvt år sen vi åkte hem, det är oskerheten som är skräp, att inte veta när väntan är slut. Men i slutändan kommer det ju att vara en öiten parentes i sammanhanget.
Idag fick jag ett mail från en av de personer som skulle kunna maila oss beskedet vi väntar på nu. Mailet hade ingen rubrik. Då kan jag tala om att plutten där inne i hjärtat sparkade som besatt innan mailet laddats och jag fått läsa den trevliga hälsning som inte alls innehöll några besked till oss. H*n är lugn nu så vi får nog sova inatt :-)
Nattinatt på er
Anna
Ps det verkar inte gå att kommentera när jag skrivit inlägg på Ipaden som nu. Skumt! Men sluta för all del inte kommentera för det.
Ida
Här hemma möblar vi på, det börjar kännas som hemma nu. Köksbordet har fått flytta från vardagsrummet till köket så som vi hade det för två år sen och under fönstret växer en lekhörna fram, jag ska bara få ner gardinstängerna så att jag kan byta gardiner till mina hemvirkade från förra gången. Det gäller att passa på när vi får den större lägenheten är det inte säkert att gardinerna passar. Igår fick Ida ett rosa plastbort och två rosa plaststolar, lyckan var total och hon undrade om vardagsrummet är hennes rum nu. Javisst är det det, bara mamma och pappa får vara i soffhörnan på kvällarna. Där har vi nämligen de mysigaste kvällar med gott kvällsfika och just nu Vita huset som underhållning.
På frågorna om Ida trivs så gör hon det, hon har med ett barns självklarhet anpassat sig (eller håller på att anpassa sig) och tar tillvaron som är här och nu för självklar. Dessutom får man ju sova i mamma och pappas säng (140 cm bred) hela natten här på Gömina och det är inte dåligt.
Hej svejs nu ska jag kvällsfika färdigt =)
Anna
Ps efter att ha försökt komma ihåg hur man lägger in bilder från datorn i ett dygn så publicerar jag helt tråkigt utan bilder... de kommer när jag fattar hur man gör =)
Lunch
Jag vill bara berätta att lunch kan vara ganska gott :-)
Kram från ett varmt och soligt Nairobi
Efter lunch hägrar poolen
Anna
Poolen
Idag har samma elever varit här hemma hos oss och ätit spaghetti och köttfärssås, badat i poolen och fikat kaffe och kladdkaka vid densamma. Jag tror att kaffet nästan var mest uppskattat. Kenyaner gör kaffeblask som knappt går att dricka så kaffedrickarna var lite svältfödda.
Vi har tillbringat hela långa eftermiddagen vid poolen. Ida som i flera dagar har pratat om att hon inte vill bada och inte i den stora poolen gick knappt att slita från barnpoolen. Vilken lycka att få bada och leka i vattnet hur mycket som helst. Vi har säkert haft 30 grader idag så ett dopp (eller 1000) var nog nödvändigt. Poolstunden avslutades med grillfest. Sedan vi var här sist har poolområdet uppdaterats med en grill och vi blev bjudna på en fantastisk grillmiddag av de andra familjerna.
Vi har blivit SÅ välkomnade, när vi kom fanns en fruktskål på bordet och i kylen fanns grejjor till kvällsfika och frukost, underbart!!! Nu pustar vi trötta i soffan och ska för första kvällen inte packa upp någonting.
Bara slappa! / Anna
Framme
Nu är vi på plats. Väskorna står över hela golvet och det är saker överallt. Vi försöker fundera ut bästa stället att ha allting i vår enda garderob och i våra åtta byrålådor. Jaja det ska gå.
Josef gick och hämtade bilen på förmiddagen, en Pajero från 86 ni anar inte vilket vrålåk :-) den passar oss utmärkt. Bildbevis kommer. Vi har hämtar ännu med saker som vi förvarat sen tidigare resor och handlat ännu mer saker på Nakumatt vilket förstås inte hjälpte förvaringsproblemet här hemma.
För det känns som hemma, vi har landat i precis samma lägenhet som vi lämnade i juni 2010. Det känns som att komma till sommrstugan och boa in sig för sommaren. Efter att ha gjort saker hela dagen utan att egentligen få något gjort så pustar vi i soffan med vänner, samma underhållning vi började med när vi nyss hade kommit för två och ett halvt år sedan. Det är mysigt och bekant.
Nattinatt
Anna
Sista kvällen
Nu har vi packat bilarna och alla våra väskor (antalet är hemligstämplat) är inplastade. Familjen är kramad och kompisara kramade vi i lördags. Vi har så underbart många att älska och sakna. Jämfört med förra gången då jag nästan hade panik inför att lämna alla vet jag nu hur det är och hur fort det går även om det är så lång tid. Nu ska vi i alla fall åka och det kommer att bli så bra. Vi är rika på vänner och familj här hemma och i Kenya finns en rikedom av vänner som vi redan känner men också vänner som vi inte träffat än det är fantastiskt. På onsdag hänger vi vid poolen :-)
Kram alla underbara
Anna
Fixardagar
Vi fixar och donar för att få till vår avresa på tisdag. Segt att inte ha kommit iväg men skönt att kunna göra allt i lugn och ro. Vi mår också mycket bättre efter vårt genrep på alla magåkommor som väntar oss det kommande året. Segt är också att aldrig få besked om att vi blivit godkända i Kenya, det har vi sannolikt inte blivit än eftersom vi inte fått besked. Med det är väldigt roligt att andra familjer har fått som har väntat mycket längre än vi. GRATTIS! Vi väntar på som man brukar göra i den här branschen.
Idag ägnar jag mig åt försäkringskassan. Jag har inte stått i kö särskilt länge någon av de fyra gånger jag har ringt. Jag har bara blivit vänligt bemött. Jag har fått hjälp med det jag har frågat om. Försäkringskassan har en väldigt bra dag idag =)
Som ni märker har vi absolut inget intressant att blogga om men vi åker snart och då kan vi i alla fall skryta med att det är varmt och att vi badar i poolen. Minsann!
Lycka till säger vi också idag till ett gäng bibelskoleelever som åker ner. Spännande för dem, segt för deras kursledare som sitter kvar i Sverige tills på tisdag. Men de får prova på Afrika på egen hand i några dagar och sen kommer ju kursledaren.
Hej hopp!
Anna
Lite försenade
Något barnbesked som drar oss till Nairobi har vi ju inte heller och då gör det ju verkligen inget att njuta lite extra av familjerna =)
Nästa tisdag åker vi friska och starka... hoppas vi i alla fall.
/ Anna