Sista kvällen

Tiden rinner iväg och nu sitter vi hålögda och trötta utan att göra något vettigt, vi borde alltså gå och lägga oss. Josef sitter förstås inte han står, han packade sig till ett hugg i ryggen. Det blir bra till flyget. Idag har jag varit på toymarket (där man handlar begagnade kläder och annat) barnens skobehov för lång tid framöver är nu säkrat. Trevligt sällskap sitter ju inte fel särskilt inte som sällskapet är utmärkt bra på att pruta :-)
 
Eftermiddagen tillbringades vid poolen. Värmen var verkligen tryckande och vi var många som sökte oss till svalkan. Undrar om jag förstår att jag badade idag om tre dagar.
 
Att åka imorgon känns overkligt på många sätt. Lyckan över att få åka hem finns naturligtvis där men just nu håller vi på med avsked, under nattflygningen till London imorgon kommer vi att ställa om till hemkomst, särskilt under de fem timmars transfer vi har planerat i London (om nu snöstormarna tillåter oss ha kvar alla timmarna). Nu är det med lite sorg i hjärtat vi lämnar familjer kvar som blivit goda goda vänner. Familjer som delat vår första tid med Rasmus och som vi varit glada med, oroliga med, ledsna med... vi som lever nära varandra här delar livet på ett märkligt och om ni frågar mig ganska härligt sätt. Vi är varandras nätverk eftersom vi alla fått lämna våra nätverk hemma för att komma hit. 
 
Vi är så glada för vårt kenyaår, vi har fått uppleva barnens första land mer och förälskelsen växer. Det är ett fantastiskt land! Vi har fått möjlighet att hjälpa några människor till ett lite bättre liv, vilket är en förmån som inte går att beskriva. Det är verkligen inte alla som får den förmånen. De allra flesta här vill hjälpa men hur hittar man rätt personer att hjälpa? Vi har också fått vara tillsammans som familj under dessa första månader med Rasmus, att få knyta an tillsammans i lugn och ro är också en enorm förmån. Nu kommer vi hem med en trygg kille som är helt säker på vem som är hans mamma och pappa. 
 
Imorgon kommer allt handla om att säga "på återseende" både till landet och till familjerna här. Barnen och jag ska mest vara hemma och leka, umgås med de andra. Kanske ta en kaffe på trappan. Sånt som mest präglat vår vardag här. Josef ska göra det som mest präglat hans vardag, träffa nån för ett möte. 
 
Kram till er alla!
Anna

Kommentarer
Postat av: Ulrika Chriater och Lukas

Välkomna Hem! Här är underbar julstämning. Vi som missade förra julen i Sverige, njuter i fulla drag!!! Julgranen, som aldrig tidigare kommit fram till första advent, pryder nu sin plats. Här njuts svensk vinter som aldrig förr.

2012-12-08 @ 20:32:14
Postat av: Anna N

Vilken härlig bild!

2013-09-02 @ 23:07:26

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0