mwanangu

Det är en märklig känsla som infinner sig varje gång man kan bocka av ytterligare en händelse på vägen. Barnbeskedet var naturligtvis den största av dessa händelser hittills. Andra sådana var när blev godkända för adoption, när vi bestämde oss för Kenya, när vi skickade pappren, när vi fick beskedet att vi var godkände av myndigheten i Kenya mfl. Det är som att vända blad eller avsluta ett kapitell i en bok.

Ibland kan det vara lite oväntade saker som upplevs på det sättet. När vi i går lämnade stugan i Härnösand för att åka tillbaka till Stockholm för de sista dagarnas förberedelse inför avfärden fick jag plötsligt den känslan. Jag satt i bilen och körde med Anna sovandes i sätet bredvid. Plötsligt kändes det som om vi på nytt vände blad på något vis och känslan höll i sig hela dagen. Vi har liksom haft stugan i Gussjö som vårt temporära hem i några veckor i väntan på att få åka och nu lämnade vi den för att inte komma tillbaka föränn tidigast nästa sommar då hela vår långa adoptionsresa är över.

Nästa gång vi vänder blad blir avfärden från Arlanda. En händelse som jag sett fram emot i flera månader nu. Den har länge kännts avlägsen, men nu är den plötsligt här och trots att vi har haft bra koll på läget och hela tiden arbetat undan allt vi kan så är det ändå tusen saker som skall fixas de sista dagarna.

Josef Pansell