mwanangu

Ida börjar så sakta visa vem hon är. Hon är fortfarande väldigt snäll och vill gosa ofta. För en och en halv vecka sen gapade hon när skeden kom, hon satt helt uttryckslös när man torkade av maten från ansiktet. På skötbordet låg hon helt still med benen hjälpsamt rakt upp. Nu är det lite annorlunda =)

Hon älskar att sitta vid bordet och äta. Då kan man ju slå med händerna i bordet och kladda med maten. Trasan som torkar av det trivsamma kladdet är inte alls särskilt uppskattad. Hon vill gärna vara nära någon av oss. Även om hon glatt och gärna hälsar på andra så vill hon vara hos någon av oss.

När Ida kom till oss satt hon mest still när hon inte reste sig mot möbler. Hon kröp inte och stod stilla vid bordet utan att flytta sig. Nu försöker hon att gå om man håller henne i händerna och en blå bunke som vi köpt för att tvätta i är en väldigt bra rollator (alternativt trumma) om den ligger upp och ner. Hon har också börjat hasa sig på rumpan i en betydligt snabbare takt än de små försök hon gjorde de första dagarna. Hon har oftast ett ben böjt och det andra rakt ut men hon har börjat böja båda benen och man skulle kunna säga att hon har krypit två gånger även om det nog också borde kallas att hasa fast på knäna. Nu kommer hon i alla fall efter oss om vi går iväg och ingen är nog gladare än Ida över dessa framsteg.