mwanangu

Tiden krympte drastiskt när vi fick besök =) inte för att vi har så mycket att göra men vi har alldeles för trevligt för att hinna blogga. Här kommer därför en liten uppdatering över de senaste dagarna.

I måndags hoppade vi på den bekväma (plats för skratt) bussen in mot stan. Vi hade fått med våra privata guider Anderssons, vi förstår inte hur vi ska hitta i stan nu när de åker hem. Vi behövde tyg till balkongen och skor till Ida. Tyget behövs för att täcka det läskiga balkongräcket, mormor har hotat med att stanna kvar om vi inte gör något åt det. Skorna behövs för att den lilla prinsessan vill börja gå snart. Problemet är att det inte finns så små skor. Allt försäljarna kommer med är tygskor för jollrande bäbisar. I Sverige har nog Ida storlek 15. Tyg hittade vi i mängder, stackars Josef som får huvudvärk så fort vi närmar oss tygavdelningen på IKEA. Skor var det värre med. Alla andra som var med fick vänta och vänta och vänta när vi var inne i den ena babybutiken efter den andra. När jag redan hade gett upp gick vi in i en sista butik och DÄR hittade vi ett par röda skinnskor med nyckelpigor på. Begagnade men de passade och kostade 25 kr. Mormor köpte skor till Ida =). Hemma igen provade vi skorna och Ida ställde sig stolt upp. Vi började förvirrat leta efter badankan som piper innan vi insåg att det var Idas skor som pep. De är utrustade med små pipmojänger i hälarna så varje steg ger ifrån sig ett gummiankaljud. Tre vuxna låg på köksgolvet och kiknade av skratt och en bäbis satt och såg förvånat på. Nu är det jätteroligt att gå även om gångstilen är intressant när man måste smälla ner hälen först för att det ska pipa så högt som möjligt.




I tisdags hade jag ett uppdrag, jag skulle åka med en av förskollärarutbildarna på bedömning. De gör oanmälda besök hos sina studenter TRE gånger, den tredje gången är besöket från "departement of education". Det tycker jag att vi ska börja med på jobbet. Studenterna förväntades ha planerat en lektion som de ska vara beredda på att hålla. Båda studenterna hade planerat ordentligt men den första hade inte förberett - stackars. Till på köpet var jag där med kameran i högsta hugg (jag var ombedd att fotografera). Den första klassen vi besökte bestod till största delen av föräldralösa barn i 4-5 års åldern. Jag hade kunnat ta hem allihopa, SÅ söta. De hade det helt klart bra på sitt barnhem även om de skulle behöva föräldrar. Den andra skolan låg i en by utanför Karen och bestod av barn från väldigt enkla förhållanden. De var INTE vana vid mzungus. De ställde sig i ring och stirrade på mig, när jag sa hi eller log eller viftade på lillfingret skrek de och sprang iväg för att snart vara tillbaka igen och stirra. Jag har aldrig mött en grupp som varit så glada att se mig =). Undervisningen var intressant! I den första skolan med föräldralösa barn pratade man om medlemmarna i en familj. I den andra pratade man om vilda afrikanska djur. Jag frågade stilla på båda ställena vilka upplevelser barnen har av detta och hur de kan relatera. Mycket intressant! När jag kom hem hade Ida knappt hunnit sakna mig, hon tog helt enkelt en drygt två timmar lång förmiddagslur, hon var vaken tidigt med mamma så det behövdes nog. På eftermiddagen gick jag, Ida och mormor till Toimarket och tittade, sen fikade vi på Java. Vid sextiden mötte vi Josef på Habesha, vi vallade helt enkelt mormor på några av våra tillhåll.

Idag har vi legat vid poolen hela förmiddagen, ja inte Josef förstås som har jobbat med nästa veckas undervisning. Vid tre kom en taxi och hämtade upp oss för färd till Karen. Vi åkte till bibelskolan för att mormor skulle få se den vackra omgivningen. Hon tycker att vi ska bo där istället =) Sen åkte vi till Kazuri www.kazuri.com och fick guidad tur, mycket trevligt och behjärtansvärt. Vi handlade naturligtvis, svårt att låta bli efter guidningen =) vi är i alla fall väldigt nöjda med våra inköp. Mormor köpte ett halsband och vi köpte en godisskål och en mjölkkanna. Till sist åkte vi till Karen Blixens Coffegarden och åt middag. En väldigt trevlig eftermiddag och en trevlig taxichaufför som snällt väntade vid alla våra konstiga stopp (de får betalt för att vänta). En utflykt att rekommendera hälsar mormor.

Duger det som uppdatering? =) / Anna