mwanangu

Ikväll var den unga damen mer än svårnattad. Hon visade inte ens en tendens att varva ner så vi gick ut till pappa för att försöka senare istället. Det tyckte hon var jätteroligt och efter ett tag hamnade hon i selen. Där gick hon lååååååångsamt ner för räkning och till sist sjönk huvudet mot min ena axel och hon blundade. Hon brukar sova ganska djupt redan från början, skönt tyckte vi. Vi har tittat på Vita huset och på TV:n sjöng några herrar en förfärlig studentsång i gräsliga stämmor, de fick applåder efter sin sånginsats. Då flög ett litet huvud upp och Ida började applådera, nästan i sömnen, för att sedan segna ner igen och sova vidare. Oj, vad vi skrattade! Det är svårt att ha en sovande tös på magen och skratta utan att väcka. Ni som känner mig vet att jag skrattar med alla magmuskler jag har.

Nu ska vi också sova / Anna