mwanangu

Det är väldigt mycket vi gör för sista gången som bara två. På söndag åker vi på vår sista minisemester som två, en liten tripp till Estland för att få stanna upp en liten stund och bara vara. Vi åker snart på vår sista Nyhemsvecka där vi kan gå på möten hur vi vill, nästa gång blir det en massa barnmöten. Vi får uppmaningar om att njuta av friheten så länge den finns kvar. Njuter det gör vi och har alltid gjort av varandra och av att hitta på saker tillsammans. (Inte så svårt när man som jag fick den underbaraste mannen av alla). Däremot finns inte ett enda uns av panik över att inte ha tid för sånt framöver. (Panik kanske jag får sen) Det känns som att vi har haft "vuxentid" i övermått att leva på ett tag framöver. (Sen har vi också barnvakter i mängder så oron skulle vara lätt obefogad). Att behöva binda upp sig runt ett barn känns just nu väldigt lockande. Idag såg jag till exempel en perfekt sängstoppsgrunkemoj som blir perfekt i husvagnen - nästa sommar. Jag kan knappt vänta =).

Det förtar dock inte förväntan inför en minikryssning till Tallin med världens goaste man, en lunch på Olde Hansa, och så hem igen. Har ni inte ätit där så måste ni dit (Josef ser ut som ett barn i en leksaksaffär - fantasytokig som han är).

Trevlig Sverigehelg både i Sverige och Kenya

Ps. Grattis familjen L som blev klara i domstolen idag och familjen A som har gjort sin första hearing. Hjärtat jublar!

Ni som ber får gärna be för domstolstider de kommande veckorna. Flera familjer har tider som de mer än gärna vill ska gå bra. Ds