mwanangu

Jag har ingen tyfoid =) Ett litet stick i armen senare var det enkelt konstaterad. Eftersom jag inte har antas Ida inte heller ha. Hon har tydligen inga vener att sticka i. Inga som syns från utsidan i alla fall. Sen var hon glad och sprallig när vi var och kollade så de kunde väl inte föreställa sig att hon skulle ha något liknande. Det kan inte vi heller så det får bli snabba bilen om hon skulle visa symptom istället. Josef kämpar på, känner sig hängig och har ont i magen men det är lindrigt med tanke på hur man kan må.

Vi har precis varit och firat våra vänner som blev godkända av domaren idag. Båda familjerna som var uppe blev godkända, HURRA!!! En av familjerna får vänta ända till 22/1 för att få sina papper, inte hurra =( Processen här är berg och dalbana, man är i händerna på andra och det går inte att förutse vad som ska hända näst. Vi hör hela tiden konstiga rykten som visar på att processen tar allt längre tid men ändå fortsätter familjer att åka hem efter 8-9 månader. Jag antar att man mår mycket bättre om man låter bli att lyssna på rykten. Också de som talar för att det skulle börja gå fortare, då skapar man sig nog förhoppningar förgäves. Det är en lång långsam process och vi kommer att vara ledsna i omgångar men vi kommer att få åka hem med Ida. Det är målbilden! Vi skicker STORA gratulationer till familjerna som är klara och STORA styrkekramar till er som får vänta länge på en stackars underskrift!

Annars har jag föreläst på skolan för första gången idag. Kan någon ringa alla mina gamla engelsklärare och berätta att jag tagit mig igenom två timmars undervisning på engelska utan alltför stora missar! Det var roligt... för mig, studenterna lyssnade snällt =) Med tanke på att deras första lektion började 06.00 lyssnade de väldigt uppmärksamt.

Nu ska jag ta hand om min lilla gubbe och smaska på chokladbiten som fanns i mitt julkalenderpaket idag =)

/ Anna